Brysselnytt vecka 37

Denna vecka har Europaparlamentet haft plenarvecka och Europaparlamentarikerna har varit på plats i Strasbourg där de bland annat röstat om antibiotikareglering. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har hållit sitt årliga tal "State of the Union" och flera jordbruksministrar sätter press på Europaparlamentet att godkänna CAP-överenskommelsen så att medlemsstaterna kan arbeta med de CAP-strategiska planerna.

Trevlig helg!
Maria Gunnarsson, LRFs Brysselkontor

Veckans rubriker

- EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens tal till unionen

- Europaparlamentet godtar EU-kommissionens förslag till delegerad akt om kontroll av djur och djurprodukter för att säkerställa att förbudet om viss antibiotikaanvändning följs

- Enligt läckta dokument kan biodiversitetsrika ekosystem uteslutas från avskogningslagen

- Sju lantbruksministrar sätter press på jordbruksutskottets ordförande Norbert Lins att påskynda CAP

- Spridda åsikter om genredigeringsteknikens effekter när nytt direktiv nalkas

- USA och EU i global allians för att minska världens metanutsläpp

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens tal till unionen

Under onsdagsmorgonen höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tal till unionen på plats i Strasbourg. Detta tal är ett återkommande inslag vid första plenarsessionen efter sommaren i september som syftar till att redogöra för EU-kommissionens vision, prioriteringar och arbete för det kommande året.

Von der Leyens tal som hade rubriken "Stärka själen av Unionen" lade stort fokus vid covid-19-pandemin och vikten av att EU arbetat tillsammans för att bekämpa den. Exempelvis den enligt Von der Leyen framgångsrika vaccinstrategin där 70 procent av EU:s befolkning nu är vaccinerade. För att fortsätta arbetet med att bekämpa pandemin har EU-kommissionen beslutat att donera 200 miljoner doser vaccin till låginkomstländer där vaccineringstakten inte är lika hög.

Kring klimatfrågor höll sig von der Leyen kort. Hon hänvisade till det tidigare i sommar presenterade lagpaketet Fit for 55 och meddelade vidare att EU kommer att sätta ett pris på utsläpp, men det måste vara en rättvis fördelning för att klara denna omställning. Förhoppningsvis kommer detta att presenteras på FN:s klimatmöte, COP26, i november. Hon hänvisade till klimatrapporten från IPPC tidigare i somras och att det som presenteras där är ett bevis för att EU fortsatt tillsammans med andra aktörer (USA, Kina med flera) måste göra mycket mer.

När det gällde jordbruk nämnde hon inget konkret. Däremot aviserade hon att EU ska fördubbla sin externa finansiering för att stärka den biologiska mångfalden och att fyra miljarder euro ska satsas extra på klimatåtgärder i framför allt utvecklingsländer.

Flera Europaparlamentariker, framför allt från den gröna gruppen, har uttryckt missnöje över hur lite ordföranden pratade om klimatet. Dessutom passade flera av den gröna gruppens Europaparlamentariker på att hänvisa till att den nyligen beslutade överenskommelsen om CAP inte är tillräckligt ambitiös.

Källa: Politico
Källa: Agra Facts

Europaparlamentet godtar EU-kommissionens förslag till delegerad akt om kontroll av djur och djurprodukter för att säkerställa att förbudet om viss antibiotikaanvändning följs

Den 15 september röstade Europarlamentarikerna om den resolution som presenterades av Europaparlamentarikern Martin Häusling (De Gröna, DE) och som i juli röstades igenom i miljöutskottet. Resolutionen var en invändning mot den delegerade akt som EU-kommissionen föreslagit om antimikrobiella medel vilket är en del av EU:s veterinärmedicinska lagstiftning som antogs 2019.

Den delegerade akten som EU-kommissionen presenterat går i linje med EU:s "one health aproach" och anger att antibiotika ska regleras så att det i första hand används för att behandla människor som är sjuka men innebär samtidigt att sjuka djur kan behandlas, om det är nödvändigt.

Detta är vad Häusling med sin resolution vänder sig mot, han vill se strängare regler kring antibiotikaanvändning inom djurproduktionen. Han menar att EU-kommissionens kriterier för antibiotikaanvändning är så breda att det är lätt att motivera behovet att använda antibiotika till djur.

Förra veckan uttalade sig EU-kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet, Stella Kyriakides, och sa att "ett förkastande av den delegerade akten skulle vara ett stort bakslag för våra ansträngningar att snabbt ta itu med antibiotikaresistens i EU". Förordningen om veterinärmedicinska läkemedel träder i kraft i början av 2022.

Källa: Politico
Källa: EU:s läkemedelsmyndighet

Enligt läckta dokument kan biodiversitetsrika ekosystem uteslutas från avskogningslagen

Den 22 december förväntas EU-kommissionen presentera den lag som ska begränsa avskogning globalt. Enligt EU-kommissionen sker nästan 80 procent av all avskogning globalt sett till förmån för ökad produktion av livsmedel som till exempel soja, palmolja, kaffe och nötköttsproduktion. Detta är varor som Europas konsumenter vill ha och EU-kommissionen vill nu säkerställa att produktionen sker på ett sätt som inte skadar skogen.

EU-kommissionen kommer göra en konsekvensbedömning för att komma fram till vilka åtgärder som EU bör vidta. "Due diligence" är ett sätt att kräva att företag verksamma inom EU kan bevisa att deras produktion inte bidragit till skador på miljön, och i detta fall avskogning. EU-kommissionen kommer göra det möjligt för nationella myndigheter att sanktionera företag om de bidrar till avskogning eller skogsförstöring i tredje land.

Enligt ett läckt dokument som nyhetsbyrån Politico fått ta del av så framgår det att EU-kommissionen överväger att göra undantag för vissa områden, såsom våtmarker och andra miljöer med hög biologisk mångfald. Detta innebär att dessa områden inte skyddas av avskogningslagen. Flera miljöorganisationer påpekar att begränsningen till att enbart skydda skog i syfte att bevara ekosystem är för snävt. Även vissa produkter, bland annat gummi, majs och läder är exempel på varor som verkar undantas förslaget, eftersom dessa enligt det läckta dokumentet inte bidrar till så stor del av avskogningen.

Källa: Politico
Källa: The Guardian
Källa: Agra Facts

Sju lantbruksministrar sätter press på jordbruksutskottets ordförande Norbert Lins att påskynda CAP

I måndags framförde lantbruksministrar från sju europeiska länder, däribland Ungern, Bulgarien och Polen sin tacksamhet för att jordbruksutskottets ordförande Norbert Lins bidragit till att det preliminära avtalet om CAP nåtts.

De understryker dock att det är viktigt att avtalen också träder i kraft så snart som möjligt så att medlemsländerna kan börja jobba med de nationella CAP-strategiska planerna. De uppmanar därmed Europaparlamentet att snarast möjligt anta överenskommelsen i plenum. Nästa steg är att få alla bestämmelser på plats och publicerade i "the official journal" och att sedan genomförandetakter från EU-kommissionen måste antas.

Källa: Agra Facts

Spridda åsikter om genredigeringsteknikens effekter när nytt direktiv nalkas

Turerna kring hur olika genredigeringstekniker (NGT), bland annat CRISPR, ska regleras fortsätter att skapa uppmärksamhet. Nu vill flera miljöorganisationer att denna typ av växtförädlingsverktyg täcks av starka regleringar.

Synen på genmodifierade organismer, GMO, inom EU är väldigt splittrad och för ett par år sedan beslutades det att nya gentekniker skulle klassas på samma sätt som GMO. Detta innebär att det har varit svårt att godkänna nya typer av genredigeringsteknik. I april i år presenterades en studie som EU-kommissionen genomfört. Denna visade på att det nuvarande direktivet från 2001 som reglerar GMO inte inkluderar de senaste genredigeringsteknikerna. I höst lanserar därför EU-kommissionen en konsekvensbedömning som ett steg i EU-kommissionens arbete att ta fram en ny lagstiftning för andra typer av gentekniker.

Flera miljöorganisationer har uttryckt sig kritiskt till de nya genredigeringsteknikerna och vill inte att de ska godkännas. Bland annat den som handlar om gendrivning vilket innebär att önskade gener hos en organism förstärks och säkerställer att egenskapen nedärvs till avkomman. Miljöorganisationerna hävdar att det finns stora kunskapsluckor och befarar att gendrivning kan leda till att störa ekosystem och även utplåna av arter. De hävdar att försiktighetsprincipen bör gälla vid utveckling av alla typer av genredigeringstekniker.

Copa-Cogega, paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer och jordbrukskooperativ, tycker det är positivt att nya växtförädlingstekniker inte klassas som GMO utan hanteras i en särskild lagstiftning. De menar att dessa tekniker gör det möjligt för jordbrukssektorn att uppnå målen inom EU:s gröna giv genom att göra livsmedelsproduktionen mer motståndskraftig.

Källa: Politico
Källa: Copa-Cogega

USA och EU i global allians för att minska världens metanutsläpp

EU-kommissionen antog 2020 en metanstrategi för att minska utsläppen av växthusgasen metan, som en del i tillväxtstrategin EU:s gröna giv. EU:s metanstrategi når dock inte upp till den globala alliansens nya gemensamma mål för minskat utsläpp och därför kommer EU:s metanstrategi nu behöva omarbetas.

Metan är näst efter koldioxid den växthusgas som har störst negativ påverkan på klimatet enligt EU-kommissionen. Av de metanutsläpp som är orsakade av människan går omkring 95 procent att härleda till jordbruks-, energi- och avfallssektorer.

USA och EU uppmanar nu fler länder att ansluta i alliansen för att minska utsläppen av den potenta växthusgasen. USA:s president Joe Biden har bjudit in 17 stora ekonomier, däribland Argentina, att närvara vid ett möte som han hoppas kan leda till ett gemensamt metanlöfte som kan presenteras på FN:s klimatmöte COP26 i november. Överenskommelsen i detta avtal går ut på att minska respektive lands metanutsläpp från energi, jordbruk och avfall med 30 procent till år 2030, jämfört med år 2020.

Källa: Politico