Har du koll på ditt vattenuttag?

Tillgången på vatten är en av grundpelarna inom de gröna näringarna. Därför är det inte heller helt ovanligt att vi, utöver nederbörden, på olika sätt lånar ur våra vattensystem för att säkerställa livsmedelsproduktionen. Ofta görs detta genom att antingen ta vatten från grundvattnet eller från en ytvattenreservoar.
Det finns många lagar och regler för detta men många som inte har ett direkt tillstånd från domstol lutar sig mot 11 kap 12 § i miljöbalken. Denna säger att man får ta ut vatten utan tillstånd om det är uppenbart att det inte skadar allmänna eller enskilda intressen. Detta är, vad än vissa vill påstå, en helt legitim plattform att stå på. Det viktiga när det kommer till detta lagutrymme är dock att veta att man som verksamhetsutövare då har en så kallad strikt bevisbörda vid en eventuell konflikt. Det betyder att det är du som måste bevisa att du inte har orsakat skada om någon kommer och hävdar detta. Därför är det då också av största vikt att ha koll på vilken påverkan man har på omgivningen även om det är "uppenbart" att man inte har det. Denna bevisning kan vara svår att skaffa sig i efterhand. Därför är det starkt rekommenderat att man även i dessa fall lägger upp ett program för självkontroll. Det kan till exempel handla om att man vid ytvattenuttag en eller flera gånger per vecka mäter och dokumenterar vattennivån under den tid som uttaget pågår. Samt då också registrerar hur mycket vatten som används.
Det är alltså viktigt att ha koll på sina vattenuttag!

Dagvatten och Exploatering – ny avtalsmall

Då kommuner exploaterar nya markområden för bostäder och industrier ökar ofta också trycket på nedströms vattensystem i och med tillkommande dagvattenutsläpp. Eftersom vattnet inte kan infiltrera blir det 500 - 1 000 liter vatten per m2 och år som istället snabbt rinner av på ytan. Lantbrukets diken och dräneringssystem är inte dimensionerade för dessa snabba vattenmängder och riskerar då att skadas. Förutom ett ökat slitage genom erosion kan även avvattningen av åkrar försvåras med stora ekonomiska förluster som följd. Fördröjs till exempel växtsäsongen med en vecka för att det är för blött på åkrarna kan det minska de ekonomiska marginalerna med upp till 500 kr/ha. Det är därför både viktigt att effekterna av ett eventuellt påsläpp utreds även nedströms men också att kommunen tar ett ekonomiskt ansvar för till exempel ett ökat underhållsbehov.
LRF har därför tagit fram en avtalsmall som underlättar för markägare och dikningsföretag att träffa en överenskommelse med kommunen. Du hittar avtalet HÄR.

Arbetet med EU:s Vattendirektiv 2021-2027 fortskrider

LRF:s arbete med vattendirektivet har haft stor inverkan på den nu begärda överprövningen av åtgärdsförslaget hos regeringen. Våra synpunkter fick till slut också stöd av många tunga myndigheter så som Havs- och vattenmyndigheten samt Jordbruksverket. Arbetet fortsätter dock under överskådlig tid med att påverka våra beslutsfattare i rätt riktning både i denna och andra viktiga vattenfrågor.
Åtgärdsförslagen, och de miljökvalitetsnormer som dessa är baserade på, har stor påverkan på de
gröna näringarna. De styr bland annat hur myndigheter ser på allt från vattenkraft till bevattning
och underhåll av diken.
Det är alltså av största vikt att vi får en rimlighet i de bedömningar som görs i detta arbete.

Direkt till VISS

VISS, eller Vatteninformationssystem Sverige som det egentligen heter, är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten. I VISS finns kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.
Kopplat till dessa vattenförekomster finns också en uppsjö av information där det bland annat går att se vilka åtgärder som föreslås inom vattenvårdsarbetet som är kopplat till vattendirektivet precis där du bor och hur statusen i just ditt vattendrag bedöms vara.

Klicka HÄR för att komma till VISS