Brysselnytt vecka 20

EU-kommissionen vill revidera regelverket för statsstöd som inte kräver notifiering till lantbruk, även kallat "de minimis"

EU-kommissionen beslutade den 2 maj att förlänga delar av de temporära reglerna för statsstöd, även kallat kris- och omställningsramen för statliga statsstöd (TCTF). De vill även revidera regelverket för små statsstöd till lantbrukssektorn.

Kris- och omställningsramen för statliga stödåtgärder (TCTF) antogs den 23 mars 2022, för att ge medlemsländer ytterligare möjlighet att stötta företag som påverkas negativt av Rysslands krig i Ukraina och tidigare pandemin. Bland annat ger regelverket möjlighet att ge stöd till företag som drabbats av höga energipriser eller till de som vill investera i förnybara drivmedel för att minska EU:s beroende av import.

EU-kommissionen förlänger nu delar av regelverket fram till den 31 december 2024, för vissa åtgärder riktade mot lantbruksföretag, fiske och vattenbruk (fiskodling). Åtgärder riktade mot andra sektorer samt åtgärder som berör ersättningar för höga energipriser kommer att fasas ut den 30 juni.

EU-kommissionen meddelade samtidigt att vill revidera förordningen för statsstöd till lantbruk som inte kräver notifiering till EU-kommissionen, även kallat Agricultural de minimis Regulation. Förordningen reviderades senast 2019 och löper ut den i december 2027, varvid EU-kommissionen anser att regelverket behöver anpassas till det nu rådande kostnadsläget inom sektorn.

Källa: Agra Facts, EU-kommissionen

Ministerrådet har antagit EU-kommissionens förslag till regelförenklingar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP)

Den 15 mars presenterade EU-kommissionen ett paket med regelförenklingar för delar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), för att avhjälpa den pressade ekonomiska situationen för lantbrukare.

Förslaget öppnar bland annat upp möjligheten för medlemsstater att ge undantag från en rad grundvillkor, så som skydd av mark under känsliga perioder (GAEC 6), diversifiering av växtföljd (GAEC 7) och kravet om fyra procent miljöytor (GAEC 8).

Europaparlamentet gav grönt ljus till förslaget under mandatperiodens sista plenarsession (22–25 april) och nu har även Ministerrådet officiellt antagit förslaget. Den uppdaterade lagstiftningen kommer att träda i kraft dagen efter den publicerats i EU:s officiella journal, vilket ska ske under slutet av maj.

Källa: Agra Facts

Ministerrådet har godkänt den politiska överenskommelsen om förnyat handelsavtal med Ukraina

Rysslands anfallskrig i Ukraina har försvårat export av jordbruksprodukter och livsmedel för landet. För att bistå Ukraina, har EU inrättat så kallade solidaritetsstäckor samt upprättat ett tillfälligt frihandelsavtal (ATM) för att underlätta export från Ukraina till EU. Nu har Ministerrådet antagit den politiska överenskommelsen för ett förlängt tillfälligt frihandelsavtal, som ska gälla fram till den 5 juni 2025.

Den politiska överenskommelsen innebär att tullar införs på känsliga varor, om importen av dessa varor överstiger den genomsnittliga importen från referensperioden juli 2021-december 2023. De varor som berörs är ägg, fågel, socker, kross (så som havregryn), havre, honung och till viss del majs. Överenskommelsen stärker även kontroller av övriga spannmål och oljeväxter, under den allmänna importlagstiftningen, för att minska risken för marknadsstörningar.

Den politiska överenskommelsen ger även Europaparlamentet rätt att ge inspel till förhandlingarna av Ukrainas anslutningsavtal, som ska påbörjas den 6 juni 2025.

Källa: Agra Facts

EU:s miljömyndighet, EEA, vill se ökade insatser för att minska användningen av antimikrobiella preparat

Den 7 maj publicerade EU:s miljömyndighet, EEA, en rapport med ny statistik för användning av och rekommendationer om användning av antimikrobiella preparat, där ibland antibiotika. I rapporten framgår bland annat att användningen av dessa preparat inom EU har minskat med 28 procent från 2018–2022.

I rapporten skriver EEA problement med antimikrobiell resistens (AMR) bedöms leda till 35 000 dödsfall årligen i Europa, men att mer forskning behövs för att klargöra hur användning av framförallt antibiotika inom lantbruket bidrar till detta. I dagsläget går det dock att konstatera att det förekomsten av resistenta bakterier är lägre i länder som använder mindre volym antimikrobiella preparat.

I EU:s Jord till Bord-strategi från 2020 finns ett mål om att minska försäljningen av antimikrobiella preparat med 50 procent till 2030. Enligt EEA visar utvecklingen under de senaste åren att minskningsmålet är möjligt att nå, om EU:s medlemsländer fortsätter vidta åtgärder för att minska användningen. EEA varnar även för utsläpp av antimikrobiella preparat i naturen och rekommenderar ökade provtagningar för att möjliggöra övervakning av utsläpp.

Källa: EEA, Politico