Brysselnytt vecka 8

Överenskommelse från trialog om certifiering av kolupptag ger undantag för lantbruk fram till 2026

I veckan enades Europaparlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet i trialogförhandling om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Den politiska överenskommelsen lämnar lantbruk orört för tillfället, men utvärdering planeras till 2026.

EU-kommissionens presenterade sitt förslag till certifieringsramverk den 30 november 2022. Syftet med lagstiftningen är att på EU-nivå skapa ett frivilligt certifieringssystem, som ett verktyg för att minska utsläpp och att lagra in kol. Målet är att systemet ska bidra till att nå EU:s mål om klimatneutralitet till 2050, genom marknadsbaserade lösningar.

Överenskommelsen innefattar så väl upptag av koldioxid som inlagring, till exempel genom kolinlagrande jordbruksåtgärder. Aktiviteter som lagrar in eller minskar utsläppen av koldioxid måste uppfylla ett antal kriterier. Bland annat ska det vid inlagring i mark och åtgärder för minskade utsläpp från mark vara obligatoriskt att dessa även ger positiva effekter på biologisk mångfald.

Utfallet från trialogen utvidgar EU-kommissionens ursprungliga förslag genom att öppna upp för att biogena utsläpp, så som metan från animalieproduktion, ska kunna ingå i certifieringssystemet. Dock först efter 2026, efter att en analys har gjorts över hur detta skulle kunna fungera. Copa-Cogeca, som representerar lantbruksorganisationer och kooperativ, är kritiska till utvidgningen av systemet. De menar bland annat att det är viktigt att ta hänsyn till vikten av djurhållning och synergierna mellan djurhållning, kolinlagring i mark och alternativa energikällor.

Överenskommelsen från trialogförhandlingarna ska nu godkännas av EU:ss medlemsländer samt Europaparlamentet, innan det kan publiceras i EU:s officiella magasin.

Källor: Politico, Copa Cogeca, Agra Facts

EU-kommissionen presenterar förenklingspaket för EU:s lantbrukssektor

Med anledning av senaste tiden bondedemonstrationer runt om i EU presenterade EU-kommissionen under torsdagen ett förenklingspaket, för att försöka avhjälpa den pressade situationen i lantbrukssektorn. Bland annat föreslår EU-kommissionen att antalet kontroller på gård ska halveras. EU-kommissionen föreslår även att lantbrukare inte ska straffas om de inte uppfyller CAP-regelverket på grund av klimatrelaterade kriser, så som torka eller översvämningar.

Förenklingspaketet kommer formellt att presenteras vid måndagens Jordbruksråd. Inför mötet har det belgiska ordförandeskapet i Rådet dessutom bett jordbruksministrarna att ta med sig egna förslag på förenklingar eller lösningar, som kan hjälpa EU:s lantbrukare och avlasta dem.

Förenklingspaketet är ett komplement till de lättnader som EU-kommissionen redan presenterat, så som undantaget från grundvillkor 8 i CAP rörande avsättning av produktiv jordbruksmark för till exempel träda.

Den 8 mars öppnar EU-kommissionen även ett offentligt samråd, som kommer vara tillgänglig online fram till slutet av maj, där berörda intressenter har möjlighet att ge förslag på komplement till EU-kommissionens förenklingspaket. Därtill ska EU-kommissionen presentera en detaljerad analys av hur EU:s olika regelverk, tillsammans med nationella regler, påverkar lantbrukares situation.

Källa: Agra Facts, Politico, EU-kommissionen

Copa-Cogeca vill se fler åtgärder för att avlasta importen från Ukraina

Rysslands anfallskrig i Ukraina har försvårat landets export av jordbruksprodukter och livsmedel. För att bistå Ukraina, har EU inrättat så kallade solidaritetsstäckor samt upprättat ett tillfälligt frihandelsavtal (ATM) för jordbruksprodukter från Ukraina till EU. Nuvarande frihandelsvaltal löper ut den 5 juni, varvid EU-kommissionen i slutet på januari lagt fram ettt förslag till förlängt handelsavtal. Detta skulle gälla fram till juni 2025.

I EU-kommissionens förslag föreslås skyddsåtgärder om importen av socker, kyckling och ägg blir högre än den var under åren 2022–2023. Anledningen till de föreslagna skyddsåtgärderna är att minska risken för en obalans på EU:s inre marknad, vilket tidigare uppstått vid höga importflöden från Ukraina.

EU-kommissionens förslag har från början fått kritik från Copa-Cogeca, paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer och kooperativ, som vill se att skyddsåtgärder för fler produkter. De vill även se att referensåret för skyddsåtgärder ska vara 2021–2022.

Nu har Copa-Cogeca, tillsammans med en rad branschorganisationer som representerade sektorer som påverkas negativt av importen från Ukraina skrivit ett öppet brev till beslutsfattare inom EU. Bland de andra organisationerna finns AVEC, som representerar fågelproducenter, CIBE, som representerar sockerbetsodlare och CEPM, som representerar majsproducenter. I brevet uppmanar organisationerna beslutsfattare att utöka EU-kommissionens förslag så att det även inkluderar spannmål och honung, samt att referensåret ändras.

Ett av argumenten som används för att förespråka en stramare hållning är att lantbrukare i Rumänien, Polen, Bulgarien, Ungern och Slovakien redan nu säljer sina produkter för 60 procent av det genomsnittliga marknadsvärdet i EU, som är lägre än normalt.

Nästa seg i processen är att Europaparlamentet tar ställning till EU-kommissionens förslag, eftersom Ministerrådet redan godkänt EU-kommissionens förslag. I Europaparlamentet är utskottet för internationell handel ansvariga för förslaget.

Källa: Agra Facts, Copa-Cogeca

Konsumtionen av antibiotika hos djur i EU har minskat med 44 procent sedan 2014

Den 21 februari publicerade den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) en rapport om hur konsumtionen av antibiotiska påverkar förekomsten av resistenta bakterier hos människor och livsmedelsproducerande djur i EU.

Rapporten visar att konsumtionen av antibiotika hos livsmedelsproducerande djur i EU minskat med 44 procent mellan 2014 och 2021. Samtidigt har konsumtionen hos människor varit stabil. Rapporten visar även att andelen resistenta bakterier minskat under samma period.

Anledningen till att EFSA, med hjälp av det europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten, har tagit fram rapporten är för att följa upp trender för antibiotikaresistenta bakterier. Årets rapport är den fjärde som gjorts sedan 2019.

Källa: EFSA, Politico

Ursula von der Leyen vill fortsätta som ordförande för EU-kommissionen ytterligare en mandatperiod

Måndagen den 19 februari meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att hon kandiderar för omval. Hon blev 2019 EU-kommissionens första kvinnliga ordförande. Ursula von der Leyen har tidigare varit försvarsminister i Tyskland, för det liberalkonservativa partiet Christian Democratic Union, CDU.

Nästa steg i processen är att Von der Leyen behöver bli utnämnd som toppkanditat, även känt som Spitzenkandidat, av den konservativa partigruppen European Peoples Party, EPP. Den omröstningen kommer att hållas vid partigruppens kongress i Bukarest den 6–7 maj.

Därefter behöver hon efter Europaparlamentsvalet bli nominerad av medlemsstaterna, samt med en majoritet bli godkänd av Europaparlamentet.

Källa: Politico

Vad händer nästa vecka?

Nästa vecka samlas Europaparlamentet för plenarvecka i Strasbourg. På agendan står bland annat godkännande av den politiska överenskommelsen för förordningen om återställande av natur (NRL) och en diskussion om EU-kommissionens rapport om inflation av livsmedelspriser och säkerhetsfrågor kopplade till det geopolitiska läget i EU.

Jordbruksråd. På agendan står bland annat diskussioner om åtgärder för att hjälpa lantbrukssektorn under den pressade situation som sektorn befinner sig i.