Brysselnytt vecka 21

EU-kommissionen presenterar rapport om bättre inhemsk produktion av växtprotein för foder

EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk har utfört en studie om hur EU ska kunna diversifiera proteinkällorna som används för djurhållning inom EU. Kortfattat är budskapet att det behövs ökade stöd inom CAP, mer forskning på växtprotein samt en ökad konkurrenskraft för inhemska källor och vissa strukturella förändringar samt att konsumenterna.

EU-kommissionen har tagit hjälp av ett antal oberoende experter som representerat både akademin och företag för att skriva studien. Det finns just nu en stark politisk vilja att minska EU:s importberoende av protein, men enligt experterna som tagit fram studien kommer det ta flera decennier.

I studien lyfts flera olika åtgärder för att minska importen och diversifiera källorna till protein. För att göra detta är konkurrenskraften inom EU är en viktig del samt mer forskning och innovation hos europeiska företag. I studien lyfter experterna ett ökat kopplat stöd för proteingrödor inom CAP som en finansieringsmöjlighet. Samtidigt behöver hela värdekedjan göra investeringar för att utveckla alternativ. Skördeförsäkringen inom CAP lyfts även som viktig, då många producenter idag tycker att odling av proteingrödor medför för stor risk. I studien undersöks även vilken roll vissa system medför, som intensiv djurproduktion vid hamnar som är starkt beroende av importerat protein. I studien föreslås att konsumenterna behöver uppmuntras till att köpa animalieprodukter som fötts upp på EU-producerat där proteinfoder.

Proteinfrågan är enligt Agra Facts en central del inom den strategiska dialogen om framtiden för EU:s lantbruk som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen startade efter årsskiftet. Europaparlamentet antog den 19 oktober 2023 en initiativrapport om proteinproduktion i EU, där Emma Wiesner (RE, SE) var rapportör.

Källa: Agra Facts

Ny rapport från europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, visar på ökade utbrott av afrikansk svinpest inom EU

Den 16 maj publicerade europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, en rapport som redogör för utvecklingen och spridningen av afrikansk svinpest under 2023. I rapporten skriver de att antalet utbrott hos tamgrisar har femdubblats inom EU under 2023, jämfört med 2022.

I rapporten skriver EFSA att 2023 var det år då flest tamgrisar blivit smittade, sedan konstaterandet av det första utbrottet i EU 2014. Totalt ska 1929 fall ha konstaterats i 14 medlemsstater, var av Kroatien och Rumänien är de länder som drabbats värst. Vad gäller vildsvin ska antalet rapporterade fall ha ökat med 9 procent sedan 2022, med totalt 7 855 fall. EFSA konstaterar även att den säsongsrelaterade trenden med ökade utbrott i tambesättningar under sommarhalvåret (juli-oktober) hållit i sig.

I rapporten rekommenderar EFSA till fortsatta informationskampanjer i EU:s medlemsstater, speciellt riktat mot lantbrukare och veterinärer. Bland annat vill myndigheten öka bevakningen av eventuell smitta på gård, för att minska risken för spridning vid transport till exempelvis slakt eller vid försäljning. EFSA uppmuntrar även till fortsatta åtgärder när döda vildsvin hittas i naturen, för att minska risken för spridning bland vildsvin.

Källa: Agra Facts

EU-kommissionen presenterar ny hållbarhetskompass för lantbruk

EU-kommissionens generaldirektorat förjordbruk, DG Agri, presenterade den 17 maj ett nytt verktyg som syftar till att erbjuda tydlig information om hållbart lantbruk, ett så kallat hållbarhetskompass.

Hållbarhetskompassen, som presenteras i form av en hemsida, innehåller 20 indikatorer på hållbarhet som i sin tur är uppdelade i ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. EU-kommissionens tanke är att hemsidan ska samla information och hjälpa medborgare att få en överblick av hur hållbarhetsarbetet inom lantbruket ser ut idag och har utvecklats över tid. Det ska gå att följa utvecklingen för olika indikatorer och på så sätt se hur hållbarheten inom EUs lantbruk utvecklas. Informationen på hemsidan bygger på data från Agrifood Data Portal, där EU-kommissionen samlar data över både nationellt och europeiskt lantbruk samt CAP, och de flesta av indikatorerna används även för att följa upp CAP.

Källa: Agra Facts, Agrifood Data Portal

Debatt med Europaparlamentets partigruppers toppkandidater

I veckan anordnades en direktsänd debatt mellan Europaparlamentets partigruppers toppkandidater "Spitzenkandidaten". Dessa är kandidater som nominerats av respektive partigrupp med avsikt att bli EU-kommissionens nästa ordförande om partigruppen skulle bli störts i valet till Europaparlamentet. Under debatten låg fokus på frågor kring ekonomi, miljö, klimat och migration och jordbruk nämndes flera gånger. Det viktigaste frågan var hur EU kan bli klimatneutralt utan att skada den ekonomiska tillväxten för lantbruket och andra sektorer.

Från den konservativa partigruppen EPP har EU-kommissionens sittande ordförande Ursula von der Leyen utsetts till toppkandidat. Den socialdemokratiska gruppen S&D har utsett Nicholas Schmit som nu är EU-kommissionär med ansvar för arbetsmarknadsfrågor och sociala rättigheter. Den liberala partigruppen Renew har valt den fransk-italienska europaparlamentarikern Sandro Gozi, den gröna partigruppen har valt tyska europaparlamentarikern Terry Reintke. Vänstergruppen Lefts har i sin tur utsett Walter Baier, som idag är partiledare för det europeiska Vänsterpartiet.

Under diskussionen om ekonomi lyfte flera toppkandidater behovet av att säkra en stark långtidsbudget för EU (MFF), samt behovet av att se över finansieringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Gozi (Renew) lyfte särskilt behovet av att se över CAP om EU ska utvidgas, när till exempel Ukraina och Moldavien blir fullvärdiga medlemmar, för att inte riskera lantbrukets konkurrenskraft.

Under diskussionen om miljö och klimat, lyftes även lantbrukares pressade ekonomiska situation och orsaker till de bondedemonstrationer som genomförts på olika håll i EU. Flera toppkandidater hänvisade till de många och ambitiösa lagförslagen inom miljö- och klimatområdet inom ramen för EU:s gröna giv som en bidragande faktor. Von der Leyen (EPP) sa bland annat att lagstiftning på området måste ta hänsyn till lantbrukares situation och skapa incitament för omställning. Samtidigt var hon tydlig med att det inte bara är lantbrukssektorn som är oroliga för konsekvenserna av svårhanterad lagstiftning och ökad administration, utan att även andra sektorer.

Källa: Politico