Eva och Tomas von Heideken, mjölkbönder på gården Fräkentorp, vinner Årets klimatbonde. Fräkentorp ligger utanför Malmköping i Södermanland. Fräkentorp är en ekologisk och regenerativ mjölkgård med ett levande lantbruk och höga kretsloppsambitioner.

-Det är fjärde gången som det här priset delas ut och första gången som vinnaren inte är klimatcertifierad enligt Svenskt Sigill. Vi är ödmjuka inför att vägarna mot en hållbar framtid inte alltid är samma och att vi kan lära av varandra. Därför är tävlingen öppen för alla bönder som vill förändra och vara främst inom klimatfrågan, säger Ann-Louise Ingvarson, VD på Sigill Kvalitetssystem.

VI LEDER PROJEKT FÖR ATT DEFINIERA FOSSILFRITT

Fossilfritt är ett begrepp som blivit allt vanligare i livsmedelsbranschen och allt fler verktyg för att driva en omställning till en fossilfri livsmedelsvärdekedja börjar komma på plats. Idag saknas en gemensam definition av vad begreppet innebär, och olika aktörer använder det på delvis olika sätt. Vi på Sigill Kvalitetssystem ser att det finns en efterfrågan från branschen att komma framåt i denna fråga, och vill därför – tillsammans med branschen – bidra till ett mer effektivt och trovärdigt omställningsarbete!

En viktig förutsättning för att åstadkomma detta är att samlas kring en gemensam och väl förankrad definition av fossilfrihet i livsmedelsvärdekedjan. Med anledning av detta startar vi nu upp ett projekt som syftar till att utarbeta just en sådan definition (i likhet med hur vi arbetat med begreppet regenerativt jordbruk). Projektet startar nu och beräknas gå i mål till sommaren 2023.

DÄRFÖR ÄR STANDARDRÅDET SÅ VIKTIGT
Standardrådet är avgörande för att IP-standarden ska kunna vara just en standard. Alla organisationer som har nytta av att det finns en oberoende certifiering av livsmedel och blommor kan genom att delta i Standardrådet påverka utvecklingen av våra certifieringar. Idag deltar ett tiotal organisationer som ni kan se här i bilden.

Vitsen med IP-standarden är att underlätta affärer inom livsmedelskedjan. Tydliga krav på produktionen och oberoende kontroll ger ett trovärdigt underlag för affärsförhandlingar.
En förutsättning för att det ska fungera är att hela processen med utveckling av IP-standarden erkänns av Swedac, Sveriges myndighet för ackreditering och teknisk kontroll. Swedac tar då på sig uppgiften att kontrollera certifieringsorganens arbete, på samma sätt som när Swedac kontrollerar till exempel bilbesiktningsföretag eller laboratorier. Ett villkor från Swedac är att det finns en utvecklingsprocess som är öppen för alla intressenter IP-standarden uppfyller detta krav genom Standardrådet. Utöver det ska standarden vara öppen för alla företag som önskar certifiera sin verksamhet och reglerna i standarden ska gå längre än enbart lagstiftning.

Standardrådet för IP-standarden sammanträder 3 gånger per år för att diskutera och besluta om nyheter och förändringar. Innan dess har brett sammansatta Temagrupper utarbetat förslag. I Temagrupper för respektive certifiering deltar representanter från Standardrådet tillsammans med certifierade företag och experter inom det aktuella området, till exempel djurvälfärd eller arbetsvillkor.
Klimatet, lagstiftningen och de geografiska förutsättningarna i Norden skiljer sig från resten av Europa. Till exempel används betydligt mindre växtskyddsmedel och antibiotika, och arbetsmarknaden fungerar annorlunda. IP-standarden är utformad för att ta vara på detta och erbjuda företag i Norden ett bekvämt och kostnadseffektivt sätt att uppfylla kundkrav på certifiering. Samtidigt följer vi ständigt forskningen om vilka åtgärder som ger störst nytta för livsmedelssäkerhet, djur och miljö, så att IP-standarden alltid gör skillnad på riktigt.

Läs mer om standardrådet och dess roll