Brysselnytt vecka 17

Mycket på agendan under Europaparlamentets sista plenarsession

Europaparlamentet samlades under veckan för mandatperiodens sista plenarsession i Strasbourg. Mötesagendan var lång, men den kanske viktigaste omröstningen för lantbrukets del var antagandet av EU-kommissionens förslag till regelförenklingar i CAP och antagande av en rad politiska överenskommelser om förslag som berör de gröna näringarna.

Nu kommer Europaparlamentarikerna återvända till sina hemländer för valrörelse, där ungefär hälften av ledamöterna ställer upp till omval. I september 2023 fattades ett beslut om att öka antalet ledamöter i Europaparlamentet från 705 till 720. Anledningen är EU:s demografiska utveckling. Bland annat kommer Danmark och Finland få ytterligare varsin ny plats. Beslutet fattades i enlighet med EU:s fördrag, som anger att sammansättningen av Europaparlamentet ska ses över inför varje val.

I Sverige kommer valet hållas den 9 juni.

EU-kommissionens förslag till regelförenklingar i CAP får grönt ljus av Europaparlamentet

Den 15 mars presenterade EU-kommissionen ett paket med regelförenklingar för delar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), som svar på de bondeprotester som under våren genomförts på flera håll i EU. Nu har Europaparlamentet antagit EU-kommissionens förslag, med stor majoritet (425 bifall, 130 avslag och 33 nerlagda röster).

Förslaget till reglerförenklingar inom CAP öppnar upp möjligheten för medlemsstater att ge undantag från en rad grundvillkor, så som skydd av mark under känsliga perioder (GAEC 6) och kravet om fyra procent miljöytor (GAEC 8). Därtill ska gårdar under 10 hektar undantas från kontroller och att ett observatorium för ökad konkurrenskraft inom lantbruket inrättas.

Nu kvarstår bara godkännande från Ministerrådet innan den nya lagstiftningen kan publiceras i EU:s officiella magasin, då den börjar gälla direkt. Förhoppningen från EU-kommissionen är att lantbrukare ska kunna applicera de nya reglerna redan för årets CAP-finansiering.

Källa: Agra Facts

Europaparlamentet stöttar nya regelverk för växt- och skogsförökningsmaterial (PRM & FRM)

EU-kommissionen presenterade sina förslag till förordningar om produktion och saluföring av skogs- och växtförökningsmaterial den 5:e juli 2023. Förslagen ingår i den Gröna Given och syftar till att säkerställa tillgänglighet av kvalitativt förökningsmaterial, stödja innovation och bidra till jordbrukets samt skogsbruket klimatanpassning samt livsmedelssäkerhet. Förslagen bygger på existerande regelverk med sortregistrering samt certifiering av utsäde samt plantor och ska ersätta tio av de nuvarande direktiven, som har funnits sedan 1960-talet.

EU-kommissionens förslag innebär att hållbarhetskraven som ställs på nya sorter av lantbruksväxter även ska gälla för nya sorter, vilket inte bara inkluderar lantbruksväxter utan nu även frukt och bär samt köksväxter. Sorter som lämpar sig för ekologiska produktion ska regleras genom anpassade regler, som tar hänsyn till eko-produktionens särskilda regler. På skogssidan, vill EU-kommissionen bland annat se att egenskaper som stärker plantors motståndskraft mot klimatförändringar och sjukdomar stärks.

Europaparlamentet vill gå längre än EU-kommissionen, bland annat genom att krav ska gälla för importerade sorter från tredje land. De vill även underlätta marknadsföring av bevarandesorter, det vill säga lantsorter eller sorter som anpassats till en geografisk plats, samt tillåta att lantbrukare inte bara ska få byta utsäde med varandra utan även andra växtförädlingsmaterial. Europaparlamentet vill även se hårdare krav än EU-kommissionen vad gäller samarbete mellan medlemsstater i gränsregioner som drabbas hårt av extremväder och sjukdomar, för att säkerställa att det finns växt- eller plantmaterial att tillgå.

Copa-Cogeca, paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer och kooperativ, har kritiserat Europaparlamentets tillägg med argumentet att dessa kan öppna för parallella marknader som är svåra att kontrollera.

Källor: Agra Facts, Copa-Cogeca

Nya genomiska tekniker (NGT) färdigförhandlat i Europaparlamentet för den här mandatperioden
Europaparlamentet röstade i veckan återigen om nya genomiska tekniker, trots att Europaparlamentet antog en position redan den 7:e februari.

EU-kommissionen presenterade sitt förslag till Nya Genomiska tekniker, NGT:er, den 5 juli 2023. Där föreslog EU-kommissionen bland annat att NGT:er kommer att regleras genom en separat lagstiftning, i stället för inom EU:s GMO-lagstiftning som är fallet idag. Europaparlamentets position ställer sig bakom EU-kommissionens förslag om att dela upp NGTs i två kategorier där kategori 1 ska följa samma regelverk som konventionellt förädlade grödor och kategori 2 behöver efterleva ett striktare regelverk likt det som används för GMO.

En mycket debatterad fråga är huruvida texten ska inkludera ett förbud mot att ta patent på grödor förädlade med hjälp av NGTs. De som är emot ett förbud menar att det inte har någon juridisk verkan utan bör hanteras inom ramen för patentlagstiftning. Europaparlamentet röstade för ett förbud. I betänkandet vill Europaparlamentet till skillnad från EU-kommissionen även se krav på märkning och spårning av produkter där NGT har använts, vilket ska ge både konsumenter och lantbrukare möjligheten att välja om de vill använda tekniken eller ej.

Omröstningen som ägde rum under onsdagen var i princip en formalitet men innebär att betänkandet nu är stängt i det som kallas en första läsning (eller position) från Europaparlamentet. Samordnarna för Europaparlamentets miljöutskotts ansåg att omröstningen behövdes eftersom EU:s Ministerråd ännu inte har lyckats enas om en position, då Europaparlamentets nu har en beslutad och låst position fram till det att eventuella trialoger med Ministerrådet börjar. Att stänga betänkandet för en första läsning underlättar för det nytillträdda Europaparlamentet som efter valet redan kommer ha en antagen position och därmed kan påbörja förhandlingar direkt. Det nytillträdda parlamentet har dock möjlighet att revidera positionen, om de skulle vilja.

Källor: Politico, AgraFacts

Frihandelsavtal (ATM) med Ukraina förlängs, med vissa restriktioner

Rysslands anfallskrig i Ukraina har försvårat export av jordbruksprodukter och livsmedel för landet. För att bistå Ukraina, har EU inrättat så kallade solidaritetsstäckor samt upprättat ett tillfälligt frihandelsavtal (ATM) för att underlätta export från Ukraina till EU. Eftersom det nuvarande handelsavtalet löper ut den 5 juni, har förhandlingar om ett förnyat avtal pågått under våren. Nu har Europaparlamentet antagit den politiska överenskommelsen från den 8 april.

Den politiska överenskommelsen innebär att tullar införs på känsliga varor, om importen av dessa varor överstiger den genomsnittliga importen från referensperioden juli 2021-december 2023. De varor som berörs är ägg, fågel, socker, kross (så som havregryn), havre, honung och till viss del majs. Överenskommelsen stärker även kontroller av övriga spannmål och oljeväxter, under den allmänna importslagstiftningen, för att minska risken för marknadsstörningar. Det reviderade frihandelsavtalet ska gälla fram till den 5 juni 2025.

Överenskommelsen innehåller referenser till revideringen av EU:s associeringsavtal med Ukraina från 2017, som ersatte det tidigare partnerskapsavtalet. Associeringsavtalet slöts för att främja ett starkare politiskt samarbete och ekonomisk integration, genom att bland annat tillåta Ukraina viss tillgång till EU:s inre marknad. Associeringsavtal brukar förhandlas av EU-kommissionen och beslutas av EU:s ministerråd, men i den nu antagna politiska överenskommelsen lovas Europaparlamentet tillåtelse att delta i förhandlingarna. Dessa ska börja den 6 juni 2025.

Källa: Agra Facts

Beslut om förpackningar och förpackningsavfall får konsekvenser för trädgårdssektorn
Europaparlamentet antog under onsdagen den politiska överenskommelsen, från den 4 mars, om reglering av plastanvändning och plaståtervinning. Förslaget syftar till att minsk användning av plastförpackningar med 15% per capita till 2040, genom ökad återanvändning och återvinning samt förbud mot vissa typer av förpackningar.

Förslaget till revidering av regelverket för förpackningar och förpackningsavfall presenterades av EU-kommissionen den 30 november 2022. Europaparlamentet antog den 21 november sin position, som gick emot EU-kommissionens förslag på flera punkter. Bland annat ville Europaparlamentet inte se ett förbud mot engångsförpackningar för frukt och grönt samt hämtmat, på grund av risken för ökat matsvinn. Dessutom vill Europaparlamentet undanta vinsektorn från kraven på återvinning och vill även skydda vissa typer av engångsförpackningar av trä.

Europaparlamentet och Ministerrådet har därmed haft olika ståndpunkter, exempelvis gällande förbudet mot förpackningar av frukt och grönt där ministerrådet förordade ett förbud mot förpackningar. Den text som nu är överenskommen innehåller restriktioner för plastförpackningar och etiketter för frukt och grönt, men öppnar för nationella undantag och godkänner nationella regler som antagits innan regelverket på EU-nivå träder i kraft. Den beslutade texten innehåller även ett uppdrag till EU-kommissionen om att utreda hur lagstiftningen ska hantera biobaserade plastförpackningar.

Innan texten kan träda i kraft behöver Ministerråd formellt godkänna den, vilket planeras i juni.

Källor: Europaparlamentet, Politico, Copa-Cogeca

EU-kommissionen vill revidera nitratdirektivet

EU-kommissionen publicerade den 19:e april ett utkast med förslag på ändringar i nitratdirektivet som syftar till att ändra klassificeringen av processat gödsel, så kallat RENURE, för att möjliggöra ökad användning.

Ändringen, som fokuserar på Bilaga III i nitratdirektivet, ämnar förenkla för användningen av RENURE. Nitratdirektivet från 1991 syftar till att minska kväveläckage från jordbruket, genom att EUs medlemsländer identifierar kvävekänsliga områden och sätter upp åtgärdsprogram för att hantera dessa.

Tekniken som RENURE bygger på innebär att näringsämnen som till exempel kväve extraheras från stallgödsel (som även innehåller mycket organiskt material), vilket resulterar i en produkt vars egenskaper liknar mineralgödsel. Nitratdirektivet i sin nuvarande form skiljer dock inte på RENURE och stallgödsel, vilket EU-kommissionen nu vill ändra på. Copa-Cogecas, EU:s paraplyorganisation för jordbruksorganisationer och kooperativ, välkomnar förslaget och understryker behovet av att minska beroendet av importerat mineralgödsel samtidigt som tillgången till hållbar gödsel ökar. Även European Livestock Voice, som representerar olika aktörer från värdekedjan, ser RENURE som en win-win lösning för Europas bönder. Kritiker från den Gröna gruppen i Europaparlamentet menar dock att förslaget är en förenkling som underlättar för intensiv animalieproduktion.

EU-kommissionens förslag ligger nu ute för respons fram till den 17:e maj.

Källor: Politico, Agra Facts