Stiftelsen Lantbruksforsknings ska finansiera behovsdriven forskning för svenska förhållanden. För att kunna leva upp till det och leverera nyttogörande forskning krävs det att stiftelsen har en kommunikation och dialog med våra forskare och våra finansiärer – lantbrukarna. För det är i traktorn, i ladugården, i stallet eller på gårdsplan som behoven uppenbarar sig.
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌
 
 
 

Vilka forskningsbehov ser du?
I förra veckan bjöd landsbygdsminister Peter Kullgren in till kick-off för att starta departementets arbete med en uppdaterad Livsmedelsstrategi 2.0. Ministern beskrev branschen som ”modernäringen” och några ledord inför arbetet att revidera strategin var bland annat hållbarhet, produktion och lönsamhet. Deltagarna var eniga om att den tidigare inte gett avtryck på gårdsnivå och två av de föredragande lyfte behovsdriven och nyttogörande forskning samt att den bästa beredskapen är den som säkrar och investerar för framtiden. Precis det Stiftelsen Lantbruksforskning syftar till.  


Innan politiken har mobiliserat för en ny strategi har stiftelsen redan öppnat upp en satsning för fyra industridoktorander. Industridoktorandtjänsten tillåter ökad rörlighet mellan näring och akademi vilket ger fler kontaktytor med höjd kompetens som följd, för båda parter. Utlysningen är öppen fram till 22 juni och av de fyra industridoktoranderna är två öppna utan krav på inriktning utöver den som gäller för stiftelsen i helhet. En är riktad mot trädgårdssektorn och en inom integrerat växtskydd. Läs mer på vår hemsida!

Även om det ännu bara är februari så kommer snart våren och därmed även utlysningen Årliga Öppna för 2023. Den öppnar den 3 april – håll utkik på hemsidan för mer information.

Stiftelsen Lantbruksforskning ska finansiera behovsdriven forskning för svenska förhållanden. För att kunna leva upp till det och leverera nyttogörande forskning krävs det att stiftelsen har en kommunikation och dialog med våra forskare och våra finansiärer – lantbrukarna. För det är i traktorn, i ladugården, i stallet eller på gårdsplan som behoven uppenbarar sig.

Därför vill jag rikta mig direkt till er: vad ser du att det behövs för forskning och inom vilka områden ser du att ny kunskap behöver tas fram för att gården ska stå stark i framtiden? Stiftelsen Lantbruksforskning tar gärna emot tankar och förslag så att vi kan möta branschens behov. Enklast att göra det är att direkt skicka ett mejl till mathilda.hollertz@lantbruksforskning.se

Mathilda Hollertz, vd

Bättre förmåga till svensk livsmedelsförsörjning med ökad finansiering av fältförsöken
Krig i Europa och den pågående klimatförändringen med mer oberäkneligt väder gör att svensk växtodling behöver öka och bli mer robust. Ett viktigt verktyg är fältförsöksverksamheten i Sverige som nu har större betydelse än någonsin. Stiftelsen Lantbruksforskning höjer nu basfinansieringen till Sverigeförsöken från 10 miljoner till 12 miljoner kronor per år under sex år, vilket möjliggör större fokus på svenska växtodlingsförhållanden och utvecklingen av svenskt lantbruk i en orolig värld. De oberoende fältförsöken utförs av Hushållningssällskapen i hela landet och är en viktig del av svensk lantbruksforskning. Läs pressmeddelandet här

Ny utlysning för fyra industridoktorander

Nu finns möjlighet att söka medel för tillämpad forskning i samarbete mellan akademin och lantbruksnäringen. Sök medel för industridoktorander innan den 22 juni!
Stiftelsen Lantbruksforsknings utlysning gäller medel till fyra industridoktorandprojekt vars inriktning ska vara relevant nu och tio år framåt. Projekten väntas bidra till en fördjupad akademisk kompetens inom lantbrukets näringar, men också öka rörligheten mellan näring och akademin. Läs mer och ansök!

Förbered dig inför Årets Öppna utlysning!

Vår öppna utlysning 2023 öppnar den 3 april och det annonseras tydligt på vår webbplats. Inför årets Öppna utlysning har en del uppdateringar av ansökningssystemet genomförts. Vissa saker har förändrats och andra har förfinats efter förra årets stora uppdatering. Här kommer en kort lista på sådant som vi vill informera lite extra om.

  • I lönedelen av ansökan kan man lägga till personer som ska avlönas av projektet men som inte är medsökande
  • Utbetalning till projektet sker endast till bankgiro eller plusgiro, vilket anges i ansökan (kontonummer accepteras ej). Projektets nummer kommer att vara referens. Inför utbetalning av medel till beviljat projekt hämtas dessa uppgifter direkt från ansökan, var därför noggrann med uppgifterna om bank- eller- plusgiro i din ansökan.
  • Signeringen av ansökan görs numera digitalt och av samtliga sökande i projektet. Om en ändring görs i en ansökan som lämnats in eller i ett pågående projekt signerat digitalt vid ansökan så måste samtliga signera igen. Om någon i projektet saknar BankID, kontakta kansliet. Observera att du inte måste ha ett konto i ansökningssystemet för att kunna utföra signeringen. Om du redan har ett konto i ansökningssystemet och inte kan signera ansökan, pröva att lägga in ditt personnummer till ditt konto om det saknas.

Vi vill också uppmana alla som söker hos oss att läsa igenom handboken inför din ansökan. Har du frågor är du välkommen att kontakta kansliet.

Vallkonferensen 2023

Aktuell forskning inom vallområdet avhandlades under två dagars Vallkonferens på SLU. Ett flertal av de pågående projekten är finansierade av Stiftelsen Lantbruksforskning. Under de två dagarna med en fullsatt aula på SLU  föredrogs aktuell forskning inom allt från mikrobiologiska aspekter av odlingen till molekylära aspekter av mjölkproduktionen. Däremellan verktyg för gödselberäkningar och test av tre- respektive fyrskördesystem.
Läs mer

Fråga forskaren om perenna spannmålssorter
FRÅGA EXPERTEN Det finns många fördelar med perenna spannmålssorter eftersom vi behöver spannmål som klarar klimatförändringar och binder mer kol i marken. Vad händer med forskningen på området, har man lyckats få till någon vettig avkastning? Läs forskarnas svar i vår frågespalt i tidningen ATL!

Forskning pågår för att öka den inhemska produktionen
FRÅGA EXPERTEN Om kor och andra nötkreatur åt mer grovfoder skulle vi minska behovet av kraftfoder och proteinfodermedel, vilket skulle öka den inhemska produktionen. Vi svarar på frågor i tidningen ATL och har nu fått en fråga om förutsättningar för en ökad självförsörjningsgrad av proteinfoder. Läs svaret här.

Ny rapport för nedladdning

Nu finns Försöksrapporten för Sverigeförsöken 2022 publicerad och går att ladda ner här.

Twitter
 
Facebook
Stiftelsen Lantbruksforskning, Franzéngatan 1B, 105 33 Stockholm, Sweden

Email Marketing by ActiveCampaign