Brysselnytt vecka 27

Von der Leyen nomineras till ordförande för EU-kommissionen

Den 27–28 juni träffades EU:s statschefer för att bland annat nominera kandidater till EU:s ”toppjobb” och slå fast de strategiska prioriteringarna för unionen under den kommande mandatperioden. Statscheferna enades om att de vill se att EU-kommissionens nuvarande ordförande, Ursula von der Leyen (EPP), fortsätter en mandatperiod till. Först behöver hon bli godkänd av Europaparlamentet.

Utöver nomineringen av nästa ordförande i EU-kommissionen, kom statscheferna även överens om att nominera Estlands premiärminister Kaja Kallas (Renew) till höga representanten för utrikesfrågor och Portugals före detta premiärminister António Costa (S&D) till ordförande för Europeiska Rådet. Nästa steg i processen för von der Leyen och Kallas är att tillsammans med övriga föreslagna utfrågas av berörda utskott i Europaparlamentet, som sedan godkänner dem. Slutligen ska även Europeiska Rådet godkänna dem, innan de är formellt utsedda.

Statscheferna antog även EU:s strategiska agenda för 2024–2029. Agendan utgår från de tre pelarna ”ett fritt och demokratiskt Europa”, ”ett starkt och säkert Europa” samt ”ett välmående och konkurrenskraftigt Europa” som ska bidra till en mer självständig union med bättre förutsättningar att hantera framtida kriser. I dokumentet står det även att EU ska främja en konkurrenskraftig, hållbar och motståndskraftig lantbrukssektor samt att unionen ska bidra till levande landsbygder och de ska verka för att lantbrukets roll i livsmedelskedjan stärks. Statscheferna vill även fortsätta utveckla EU:s klimat- och miljöarbetet, utan att hota marknadens konkurrenskraft samt se ökade investeringar i klimatanpassning.

Källa: Agra Facts

Coreper kunde inte enas om ett förhandlingsmandat för nya genomiska tekniker
EU-kommissionen presenterade sitt förslag till förordning Nya Genomiska tekniker, NGT:er, den 5 juli 2023. Där föreslog EU-kommissionen bland annat att NGT:er kommer att regleras genom en separat lagstiftning, i stället för inom EU:s GMO-lagstiftning som är fallet idag.

Brysselnytt har tidigare rapporterat om att Europaparlamentet har tagit fram sin position där de ställer sig bakom EU-kommissionens förslag om att dela upp NGTs i två kategorier. Kategori 1 ska följa samma regelverk som konventionellt förädlade grödor och kategori 2 behöver efterleva ett striktare regelverk likt det som används för GMO. Dessutom vill Europaparlamentet till skillnad från EU-kommissionen se krav på märkning och spårning av produkter där NGT har använts. Men i Ministerrådet finns ännu ingen överenskommelse och en av de mest kontroversiella frågorna för dem är huruvida texten ska inkludera ett förbud mot att ta patent på grödor förädlade med hjälp av NGTs.

De som är emot ett förbud menar att det inte har någon juridisk verkan utan bör hanteras inom ramen för patentlagstiftning. Europaparlamentet röstade för ett förbud. EU:s jordbruksministrar har trots långtgående försök inte enats om en gemensam ståndpunkt för NGT:er, varför en trilog inte har kunnat äga rum. Det belgiska ordförandeskapet hade som målsättning att presentera en gemensam ståndpunkt innan Ungern tog över ordförandeskapet den 1 juli, men har inte lyckats ena EU:s medlemsländer.

Ambassadörerna till medlemsländernas permanenta representationer (COREPER 1) lyckades inte finna en gemensam ståndpunkt varför NGT:er inte fanns med på agendas för deras möte den 26:e juni. Frågan tas nu vidare av det Ungerska ordförandeskapet, vilka tidigare har varit kritiska till lagstiftningen.

Källor: Agra Facts, Politico, Copa-Cogeca

Allt fler aktörer vill se att införandet av Avskogningsförordningen skjuts upp

Den 17 november 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till Avskogningsförordning med syfte att minska risken för att produkter som konsumeras i EU bidrar till avskogning i tredje land. Reglerna gäller även för produktionen inom EU.

I praktiken innebär förslaget att företag som säljer produkter så som soja, nötkött, palmolja och kaffe på EU:s marknad eller exporterar dem från EU måste kunna redovisa att produkterna inte bidragit till avskogning. Företagen behöver också redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att förhindra avskogning i sina leverenskedjor. Lagstiftningen är beslutad att träda i kraft den 1 januari 2025.

Som Brysselnytt tidigare rapporterat om, har flera aktörer under våren uppmärksammat att genomförandet av lagstiftningen visat sig svår och enormt administrativt tungt. Medlemsstater har bland annat pekat på osäkerhet kring hur reglerna ska tolkas vid avverkningar som görs för att återställa betesmarker eller hur långtgående spårbarheten för tex foder ska vara.

Allt fler förespråkar nu ett försenat införande av lagstiftningen, för att ge berörda aktörer och myndigheter mer tid att reda ut hur reglerna ska hanteras. Europaparlamentets konservativa partigrupp EPP vill att Ursula von der Leyen, som åter föreslås blir ordförande för EU-kommissionen, måste försena införandet annars kan de inte godkänna henne.

Källa: Politico