Brysselnytt vecka 6

EU-kommissionen vill se att utsläppen minskar med 90 procent till 2040, men uppger inte specifikt mål för lantbruk

Den sjätte februari presenterade EU-kommissionen ett meddelande om klimatmål för 2040 med syftet att ge en bild av vad EU behöver göra fram till 2040, för att hinna bli klimatneutrala till 2050. EU- kommissionen rekommenderar i sitt meddelande att nettoutsläppen ska minska med 90 procent fram till 2040, jämfört med 1990. Ett formellt lagförslag förväntas komma efter valet till Europaparlamentet i juni, då den nya EU- kommissionen har tillträtt.

Titeln på meddelandet är (fritt översatt) ‘Säkra vår framtida – Europas klimatmål till 2040 och vägen till klimatneutralitet 2050 – Bygga ett uthålligt, rättvist och välmående samhälle." Meddelandet innehåller tre alternativ med olika ambitionsnivå: 1) En minskning med 80% jämfört med 1990, 2) Minskning med 85–90%, och 3) En minskning på 90–95% jämfört med 1990. Det sista är det som EU-kommissionen framhåller som det bättre alternativet. För att uppnå detta ser EU-kommissionen att detta måste ske inom fyra områden; energisystemen, fossilfri och konkurrenskraftig industri, fossilfria transporter och den sista handlar om land, livsmedel och bioekonomi. Men det sattes till skillnad från läckan n inga specifika mål för lantbruket. Istället vill EU-kommissionen undersöka möjligheterna att utöka systemen för prissättning av utsläpp, stärka bioekonomin och fortsätta dialogen med livsmedelskedjan inom ramen för den strategiska dialogen.

Detta innebär att det tidigare läckta målet om att minska jordbrukets biogena utsläpp med 30%, från 2015 års nivåer, har strukits. Meddelandet som presenterades under tisdagen var noga med att lyfta möjligheterna i lantbrukets gröna omställning och erkände vikten av lantbrukets stöd i denna process. Ett annat förslag som lyfts i läckan är möjligheten att prissätta jordbrukets utsläpp, ungefär som ett eget utsläppshandelssystem. I det slutliga meddelandet beskrivs istället behovet av marknadsbaserade lösningar för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen inom lantbruket, samt flera initiativ för utvecklingen av EUs övergripande utsläppshandelssystem. Då inte lika specifikt inriktat på jordbrukets biogena utsläpp.

Den europeiska paraplyorganisationen för jordbruksorganisationer och kooperativ Copa-Cogeca välkomnar att jordbrukssektorn inte fått specifika mål och välkomnar förslagen på att stärka bioekonomin och intresset för de strategiska dialogerna. Copa-Cogeca har även noterat EU-kommissionens förslag på att sätta upp en taskforce för att utveckla system för prissättning av utsläpp och marknader för detta. Copa-Cogeca förväntar sig att den nya EU- kommissionen ska stötta de gröna sektorernas möjligheter att minska utsläppen, samtidigt som lant- och skogsbruket producerar livsmedel och erbjuder hållbara alternativ till fossilbaserade material.

Källa: Politco, Copa-Cogeca, EU-kommissionen

EU-kommissionens ordförande vill dra tillbaka förslaget till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Den 22 juni 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till revidering av det nuvarande Växtskyddsdirektivet. Målet med revideringen var bland annat att minska riskerna och användningen av kemiska växtskyddsmedel med minst 50 procent på EU-nivå, samt att direktivet omvandlas till en förordning. Detta skulle ske inom ramen för "Jord-till bord strategin". Nu har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelat att EU-kommissionen drar tillbaka förslaget.

Utkastet till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel, SUR, fick redan på ett tidigt stadium mycket kritik av både Europaparlamentariker, Rådet och intresseorganisationer. Bland annat för att det saknades tillräckliga konsekvensanalyser och att målsättningarna ansågs vara orealistiska. Lagförslaget har även varit mycket kontroversiellt med stora meningsskiljaktigheter både i Rådet och Europaparlamentet, där den senare till och med förkastade förslaget vid omröstning i plenum i slutet av november.

Med anledning av detta, och att lantbrukare demonstrerat i flera medlemsländer i EU såväl som i Bryssel så meddelade von der Leyen därför under en debatt i Europaparlamentet i Strasbourg att EU-kommissionen kommer att dra tillbaka förslaget. I sitt anförande var hon dock tydlig med att hon vill se att ett nytt förslag tas fram tillsammans med berörda aktörer. Arbetet med det förslaget kommer dock inte att påbörjas förrän en ny EU-kommission är på plats, vilket sker efter valet till Europaparlamentet.

Källa Agra Facts, Politico

Europaparlamentet har antagit sin position om nya genomiska tekniker

Under onsdagen antog Europaparlamentet sin position om lagförslaget om nya genomiska tekniker, NGT, som Jessica Polfjärd (M, SE) varit rapportör för. Resultatet vid omröstningen var bland annat att Europaparlamentet till skillnad mot EU-kommissionens förslag vill se ett totalt förbud mot patent på grödor som tagits fram med teknikerna.

EU-kommissionen presenterade sitt förslag till Nya Genomiska tekniker, NGT:er, den 5 juli 2023. Där föreslog EU-kommissionen bland annat att NGT:er kommer att regleras genom en separat lagstiftning, i stället för inom EU:s GMO-lagstiftning som är fallet idag. Europaparlamentets betänkande ställer sig bakom EU-kommissionens förslag om att dela upp NGTs i två kategorier där kategori 1 ska följa samma regelverk som konventionellt förädlade grödor och kategori 2 behöver efterleva ett striktare regelverk likt det som används för GMO.

En i Europaparlamentet mycket debatterad fråga var huruvida texten skulle inkludera ett förbud mot att ta patent på grödor förädlade med hjälp av NGTs. De som är emot ett förbud menar att det inte har någon juridisk verkan utan bör hanteras inom ramen för patentlagstiftning. Europaparlamentet röstade dock för ett förbud. I betänkandet vill Europaparlamentet till skillnad från EU-kommissionen även se krav på märkning och spårning av produkter där NGT har använts, vilket ska ge både konsumenter och lantbrukare möjligheten att välja om de vill använda tekniken eller ej. Polfjärds förslag om att tillåta NGTs inom ekologisk produktion fick däremot inte stöd i Europaparlamentet.

Nästa steg i processen är att invänta Rådets position innan trialogförhandlingar kan inledas. När detta kommer att ske är osäkert, eftersom Rådet för tillfället inte kan komma överens om patentfrågan.

Källor: Politico, Agra-Facts, Copa-Cogeca

Bondedemonstrationer debatterades i Europaparlamentet

Med anledning av de demonstrationer som under de senaste veckorna har genomförts på flera håll i EU, anordnade Europaparlamentet under onsdagenen debatt om hur lantbrukare och landsbygder kan stärkas. Mer än 70 europaparlamentariker deltog i debatten, bland annat flera ordförande för de politiska grupperna.

Debatten fokuserade i stort på den svåra situation som många lantbrukare i EU befinner sig i och de utmaningar sektorn står inför. Flera europaparlamentariker påpekade att den här mandatperiodens mycket ambitiösa mål för klimat och miljö upplevs som pålagor snarare än något som lantbrukare ser nytta med. Speciellt efter ett så svårt år som 2023 där extremväder, negativa effekter av geopolitiska konflikter och höga produktionskostnader resulterat i svåra ekonomiska förutsättningar för många lantbrukare. Ordförande för den konservativa partigruppen EPP i Europaparlamentet, Manfred Weber, uttryckte det (fritt översatt) som " ja till klimatåtgärder, ja till att skydda biodiversitet, men tillsammans med lantbrukare och inte emot dem".

Från EU-kommissionen deltog viceordförande Maroš Šefčovič, som är ansvarig för EU:s Gröna Giv. Flera noterade att det var han som var där och inte jordbrukskommissionär Janusz Wojchiechowski. I sitt anförande talade han starkt om att lantbrukets problem bara kan lösas tillsammans med åtgärder för klimatförändringar och förlust av biodiversitet. Samtidigt var han tydlig med att EU:s lantbruk är något att vara stolt över, eftersom det inte bara bidrar till livsmedelstryggheten i unionen utan i hela världen.

Källa: Agra facts, Politico