Brysselnytt vecka 41

Veckans rubriker

- Copa Cogeca höll kongress på temat Motståndskraftigt EU-jordbruk och globala utmaningar

- Europaparlamentets jordbruksutskott vill att EU-kommissionen kompletterar konsekvensanalysen på förslaget om ny växtskyddslagstiftning (SUR)

- EU-kommissionen vill snabba på ratificeringen av nya handelsavtal

- Europeiskt medborgarinitiativ om utfasning av växtskyddsmedel har fått in en miljon underskrifter

- EU:s jordbrukskommissionär understryker EU:s roll i att bidra till global livsmedelsförsörjning

- Åtta jordbruksministrar vill se att kommande lagförslag om kolinlagring tar hänsyn till existerande nationella initiativ

Copa Cogeca höll kongress på temat Motståndskraftigt EU-jordbruk och globala utmaningar

Under tre dagar denna vecka samlades EU:s paraplyorganisation för jordbrukare och jordbrukskooperativ Copa Cogeca för kongress i Sibenik, Kroatien. Kongressen är något som ordnas vart annat år och är ett tillfälle att diskutera kring de mest prioriterade politiska frågorna för tillfället med EU:s beslutsfattare och andra viktiga organisationer.

Under kongressens första dag anordnades två workshops på temat Kvinnors bidrag till hållbart lantbruk respektive Hur kommunikation kring hållbara livsmedelsystem kan bli bättre. Under kongressens andra dag anordnades fyra olika paneldiskussioner, som berörde allt från möjligheter och hinder för EU:s lantbrukssektor till omställningen mot en långsiktigt hållbar livsmedelskedja.

Det genomgående temat för hela kongressprogrammet var hur lantbruket kan bli mer uthålligt och samtidigt hantera den pågående kostnadskrisen, till följd av Rysslands invasion av Ukraina vilket lett till kraftigt höjda priser samt risk för brist på så väl energi som gödning. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat flera lagförslag de senaste månaderna med mycket specifika mål om minskad användning av växtskyddsmedel (SUR), mål om biologisk mångfald (Nature Restoration) med flera, som också bidrar till ökat tryck på lantbrukssektorn.

Diskussionerna handlade till stor grad om hur och om det går att kombinera dessa faktorer. Det fanns en tydlig frustration från många av Copa Cogecas medlemsorganisationer gentemot EU-kommissionens senaste förslag, då många redan som det är kämpar för att fortsatt kunna producera livsmedel.

Du kan läsa mer om kongressens program här.

Källa: Copa Cogeca

Europaparlamentets jordbruksutskott vill att EU-kommissionen kompletterar konsekvensanalysen på förslaget om ny växtskyddslagstiftning (SUR)

I slutet av förra veckan skickade Europaparlamentets jordbruksutskott (AGRI) en skrivelse till EU-kommissionen med en uppmaning om att komplettera den konsekvensanalys som genomförts inom ramen för EU-kommissionens nya förslag till växtskyddslagstiftning (SUR).

I juni publicerade EU-kommissionen ett förslag till revidering av Växtskyddsdirektivet, som nu i stället föreslås bli en förordning och som bland annat innehåller förslag på bindande mål om att minska risker med och användning av växtskyddsmedel med 50 procent inom EU. Förslaget, som benämns Sustainable use of Pesticides (SUR), presenterades inom ramen för Jord till bord-strategin och Biodiversitetsstrategin.

Brysselnytt har tidigare skrivit om det missnöje mot förslaget som vädrats i Jordbruksrådet (Brysselnytt v.39), där Polen med stöd från en rad andra medlemsstater (så som Österrike, Estland och Italien) bland annat uppmanat EU-kommissionen att komplettera den konsekvensanalys som gjorts av förslaget.

Nu har Europaparlamentets jordbruksutskott anslutit sig till kritikerna, och upprepar behovet av en komplettering av EU-kommissionens konsekvensanalys i sin skrivelse. Jordbruksutskottt anser att konsekvensanalysen saknar en beskrivning för de ekonomiska konsekvenser som minskad användning av växtskyddsmedel skulle ha för EU:s lantbrukssektor.

Källa: Politico

EU-kommissionen vill snabba på ratificeringen av nya handelsavtal

EU-kommissionen har meddelat att den har för avsikt att få ett antal frihandelsavtal antagna innan valet till Europaparlamentet 2024. Anledningen sägs åtminstone delvis vara att göra EU mindre beroende av handel med Ryssland, och i något mindre utsträckning Kina, genom att diversifiera sina handelspartners.

Rent konkret handlar det om avtalen med Mexiko, Chile och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay). Särskilt det senaste har legat i frysboxen eftersom många i framför allt Europarlamentet oroas för att avtalet kan leda till ökad avskogning i Amazonas.

Ett problem för EU-kommissionen är att de delar av avtalen som inte specifikt rör handel, som exempelvis den så kallade investeringsskyddsmekanismen, inte är exklusiv EU-kompetens. Detta innebär att 38 nationella och regionala parlament måste ratificera avtalen. För att komma runt detta har EU-kommissionen valt att bryta ut dessa delar för separat antagande, något som bland annat gjorts med Singapore-avtalet och Kanada-avtalet (CETA). Vid ett sådant förfarande räcker det med att Rådet och Europaparlamentet antar de delar som rör handel för att avtalet ska kunna tillämpas provisoriskt.

Källa: Politico

Europeiskt medborgarinitiativ om utfasning av växtskyddsmedel har fått in en miljon underskrifter

Europeiska medborgarinitiativ inrättades i samband med antagandet av Lissabonfördraget som ett sätt för civilsamhället att göra sin röst hörd i EU: beslutsprocess. I korta drag krävs att 7 personer som bor i 7 olika medlemsländer går ihop för att skapa ett medborgarinitiativ. Lyckas initiativet få en miljon underskrifter måste EU-kommissionen göra en bedömning huruvida de kommer ta förslaget vidare och föreslå en regelförändring.

I måndags avslutade EU-kommissionen sin validering av underskrifterna till det senaste medborgarinitiativet att lyckas nå 1 miljon signaturer. Uppropet som går under namnet "Save bees and farmers" skapades 2019 av ett nätverk med 140 NGOs, bonde- och biodlingsorganisationer och vetenskapliga institutioner. Från Sverige deltar Naturskyddsföreningen.

Rent konkret uppmanar medborgarinitiativet till att minska användningen av syntetiska växtskyddsmedel med 80 procent till år 2030, och helt förbjuda det till år 2035.

Nästa steg är att EU-kommissionen ska träffa organisatörerna av uppropet nästa vecka. Därefter följer en hearing i Europaparlamentet. Senast april 2023 måste sedan EU-kommissionen återkomma med ett utlåtande om hur den avser att gå vidare – allt från att föreslå nya regler till att inte göra någonting är till buds stående alternativ.

Förra året lovade EU-kommissionen att till år 2027 fasa ut vissa typer av burar som används i djurhållningen i vissa medlemsstater efter att medborgarinitiativet "End the cage age" lyckats samla ihop de nödvändiga underskrifterna.

Källa: Politico

EU:s jordbrukskommissionär understryker EU:s roll i att bidra till global livsmedelsförsörjning

Den 10–13 oktober sammanträdde FN:s World Food Security Committee i Rom. Bland deltagarna återfanns EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski. Han underströk där EU:s åtaganden för att bekämpa hunger i världen, och refererade till FN-rapporten The State of Food Security and Nutrition in the World 2022 som varnar för att nästan 670 miljoner människor kommer gå hungriga år 2030.

EU:s medlemsstater har med anledning av denna utveckling beslutat om ett omfattande stödprogram för låginkomstländer. Programmet är uppdelat i fyra delar och inkluderar nödhjälp och makroekonomiskt stöd, att bidra till hållbar lokal livsmedelsproduktion, att hålla handelsvägarna öppna så att bland annat spannmål från Ukraina kan nå behövande, och att öka det multilaterala samarbetet med hungerbekämpning. EU har också beslutat om att skjuta till ytterligare 850 miljoner euro i bistånd för att trygga livsmedelstillgången i Mellanöstern, Afrika, Karibien och Stilla havsområdet, vilket innebär att EU sammanlagt kommer bidra med 7,7 miljarder euro i bistånd fram till 2024.

Copa Cogeca har vid ett flertal tillfällen uppmärksammat EU-kommissionen och medlemsstaterna på att tillgången på gödselmedel måste åtgärdas omgående även på EU-nivå för att undvika en skarp nedgång i livsmedelsproduktionen.

Källa: Politico, Agrafacts

Åtta jordbruksministrar vill se att kommande lagförslag om kolinlagring tar hänsyn till existerande nationella initiativ

EU-kommissionen presenterade för snart ett år sedan (21 december 2021) ett meddelande om hållbara kolcykler med syfte att öka inlagringen av kol i mark och skog, som en metod för att minska klimatutsläppen.

Som nästa steg i lagstiftningsprocessen planerar EU-kommissionen att presentera ett lagförslag om standardiserade metoder för avlägsnande av kol. Syftet är att premiera lantbrukare som vidtar extra åtgärder för att lagra in kol.

Inför det kommande lagförslaget samlades åtta jordbruksministrar från Öst- och Centraleuropa (Ungern, Polen, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Rumänien och Slovenien) under ett två-dagarsmöte för att formulera ett gemensamt inspel. Länderna vill i sitt inspel (förutom Tjeckien som inte kunde skriva under på grund av att de för närvarande innehar ordförandeskapet i Rådet) att EU-kommissionen tar hänsyn till system som redan existerar för detta på nationell nivå och att det inte ska vara ett "one size fits all" -system. De vill även att finansieringen för ett sådant system inte bara kommer från CAP-budgeten utan även från andra finansieringskällor.

Miljöorganisationer är dock oroliga för att inkomster från ett kolinlagringssystem skulle attrahera investeringar från storbolag, vilket de i sin tur tror kan driva upp markpriser och bidra till "green washing".

Källa: Politico