Brysselnytt vecka 7

EU-kommissionen ger undantag för regler om träda

Den 13 februari antog EU-kommissionen ett undantag för odling av så kallade miljöytor från den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, för 2024. Åtgärden följer efter att Ursula von der Leyen tidigare i februari meddelade att EU-kommissionen kommer att bemöta budskapen från bondeprotester som genomförts under senare tid. Enligt EU-kommissionens ordförande ska detta erbjuda lantbrukare mer flexibilitet inom CAP och bidra till att underlätta framtida klimat- samt miljösatsningar.

Det godkända undantaget gäller regler för miljöytor i grundvillkoren för CAP, som handlar om att åsidosätta jordbruksmark från produktion, till exempel genom träda (GAEC 8). Istället för det ursprungliga kravet på att åsidosätta 4 procent av den brukade marken för miljöåtgärder, kommer EU:s lantbrukare nu kunna odla fånggrödor eller kvävefixerande grödor så som ärtor och linser. Medlemsstater som vill applicera undantaget inom sina nationella strategiska planer behöver kommunicera detta till EU-kommissionen inom 15 dagar.

Von der Leyen har även sagt att EU-kommissionen kommer presentera ett "förenklingspaket" med fler åtgärder inom CAP för att underlätta för EU:s lantbrukare. Ett första utkast kommer att presenteras vid nästa Jordbruksråd, den 26 februari.

Källa: Agra Facts

Europaparlamentets jordbruksutskott bjöd in branschföreträdare för att debattera lantbrukets förutsättningar

Med anledning av de bondedemonstrationer som genomförts och fortfarande pågår runt om i Europa, bjöd Europaparlamentets jordbruksutskott den 13 februari in till öppen dialog om lantbrukets förutsättningar. Som företrädare för branschen deltog Christiane Lambert som är ordförande för Copa, EU:s lantbruksorganisationer, och Lennart Nilsson som är ordförande Cogeca, lantbruks- och skogskooperativ. Dessutom deltog Peter Meedendorp som är ordförande för CEJA, EU:s unga lantbrukare, och Geneviève Savigny som representant för Via Campesina, småjordbrukare.

Lambert lyfte alla de omvärldsfaktorer som påverkar EU:s jordbruk negativt, såsom covid-19 pandemin, Rysslands anfallskrig på Ukraina, energikrisen och extremväder. Samtidigt har EU drivit en ambitiös klimat- och miljöagenda, som inte anpassats till rådande situation. Det har varit en av de utlösande faktorerna för många av bondedemonstrationerna. Hon uppmanade även europaparlamentarikerna till att ta lantbrukares pessimism inför framtiden på allvar, speciellt inför det stundande valet till Europaparlamentet. Lambert sa även att Copa-Cogeca vill att jordbrukskommissionären i nästa EU-kommission blir vice-ordförande för att på så sätt ge mer strategisk vikt till jordbruksfrågorna inom EU-kommissionen.

Nilsson sade att den kooperativa modellen aldrig har varit viktigare än idag, för att hjälpa lantbrukare med de utmaningar de står inför. Han påpekade även att den strategiska dialogen om lantbrukspolitikens framtid är ett positivt initiativ, men att den senaste mandatperioden har haft en "top-down approach" som bidragit till att skapa missnöje. Istället bad Nilsson om en politisk miljö som stimulerar innovationer, forskningsbaserad utveckling och sänkt administrativ börda för så väl lantbrukare som kooperativ.

Jordbruksutskottets ledamöter visade stor sympati och höll med om att det behövs en förändring, för att klara de utmaningar som lantbruket har. Majoriteten av europaparlamentarikerna lyfte bland annat problemet med lantbrukare har låga inkomster och problematiken det ger kopplat till uthållighet, investeringar för klimat och möjligheten att genomföra generationsskiften. Ytterligare en gemensam nämnare var behovet av att minska administrativ börda, samt behovet av ytterligare dialog mellan lantbrukare och beslutsfattare.

Källa: Agra Facts

Europaparlamentets jordbruksutskott vill slopa förslag till certifieringssystem och "one out all out" principen i direktivet för övervakning av markhälsa

Den 5 juli presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om övervakning av markhälsa. Den 13 februari röstade Europaparlamentets jordbruksutskott om sitt betänkande.

EU-kommissionens målsättning med förslaget är att sätta en gemensam definition av markhälsa, samt ett ramverk av åtgärder för hur detta kan uppnås. Direktivet syftar även till att främja hållbar förvaltning av mark och att leda till sanering av förorenade områden.

I sitt betänkande tar jordbruksutskottet ställning för att slopa EU-kommissionens föreslagna certifieringssystem för hälsosamma jordar. I stället vill utskottet se att förbättringen av markhälsa leds genom rådgivning, för att minimera administrativ börda för lantbrukare och medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Jordbruksutskottet har även tagit bort referensen till "one out, all out", som skulle innebära att överstigande av gränsvärdet på en enskild indikator för markhälsa kan leda till att marken klassas som ohälsosam, oavsett resultat för resterande indikatorer.

Nästa steg i processen är att Europaparlamentets miljöutskott ska rösta om sitt betänkande i mars.

Källa: Politico, Copa-Cogeca

Flera utskott i Europaparlamentet ger grönt ljus för förbud mot greenwashing

Efter omröstningen i Europaparlamentets miljöutskott och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd blev det under onsdagen klart att de kommer att kräva en dubbel verifieringsprocess för lantbrukare som vill göra gröna marknadsföringspåståenden, alltså kommunicera ett miljömervärde på sin produkt.

EU-kommissionen presenterade under 2023 ett förslag på direktiv som ska reglera frivilliga gröna marknadsföringspåståenden, så kallade Green Claims. I förslaget till direktiv ingår bland annat tydligare regler för att vad som ska kunna märkas med gröna marknadsföringspåstående. Bland annat regler kring att det krävs vetenskapligt verifierade underlag och vilka kriterier som ska gälla för vilka produkter.

Europaparlamentets jordbruksutskott vill i sitt betänkande att det borde göras undantag för lantbrukare som vill använda gröna påstående om de redan ingår i jordbrukspolitiken och åtar sig extra miljöregler inom ramen för CAP. Detta är en utökning av EU-kommissionens förslag som enbart föreslagit att lantbrukare med ekologisk produktion automatiskt är undantagna regelverket. Det är däremot inte jordbruksutskottet som ansvarar för frågan, utan miljöutskottet och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, och de vill inte se undantag för CAP eller extra miljöåtaganden via så kallade "eco-schemes". Förslaget som röstades igenom i de ansvariga utskotten står dock bakom EU-kommissionens förslag där enbart ekologiska lantbruk undantas extra granskningsprocess.

Copa Cogeca ser risker med EU-kommissionens förslag att lantbruk (förutom de ekologiska) både ska uppfylla regler i CAP och sedan genomgå ytterligare en kontrollprocess för gröna påstående. De välkomnar därmed jordbruksutskottets förslag på utökande undantag. Omröstningen sker av hela Europaparlamentet i plenum i mars, där Copa Cogeca hoppas att förslagen från jordbruksutskottet inkluderas.

Källor: AgraFacts, Copa Cogeca, Europaparlamentet

Miljöutskottet vill se 40% minskning av matavfall

Europaparlamentets miljöutskott röstade under onsdagen igenom sitt betänkande om ett förslag till revidering av EUs avfallsdirektiv där medlemsländerna tilldelas bindande mål för matavfall.

EU-kommissionen presenterade sitt förslag till reviderat direkt för avfall den 5:e juli 2023. EU-kommissionens förslag innebär mål om att minska matavfall från hushåll, försäljning och restauranger med 30% till 2030, medan förädlingsledet skulle minska avfallen med 10%. Miljöutskottet vill i sitt betänkande se mål om minskningar på 40% respektive 20% till 2030. Denna målsättning ska mätas mot ett genomsnitt av matavfallet som genererats mellan 2020 och 2022. EU-kommissionens förslag innehöll även skrivningar som skulle tvinga textilindustrin att betala för sitt avfall, men utan fasta mål för minskning av avfall. Miljöutskottet ville se en utredning om hur mål för textilindustrin skulle kunna se ut.

Europaparlamentets röstar i helhet om sitt betänkande i plenum i mars och än så länge har inte Rådet, där det är EU:s miljöministrar som ansvarar för frågan antagit någon gemensam ståndpunkt.

Källa: Politico

Vad händer nästa vecka?
Nästa vecka har Europaparlamentet delad grupp- och utskottsvecka.

Torsdag
Presidium Cogeca.
Från LRF deltar Lennart Nilsson, Mikaela Johnsson, Anders Karlsson, Mary Lidén och Anna Ek.

Presidie Copa-Cogeca.
Från LRF deltar Palle Borgström, Lennart Nilsson, Mikaela Johnsson, Anders Karlsson, Mary Lidén, Ingrid Rydberg, Amanda Björksell och Anna Ek.

Fredag
Presidum Copa.
Från LRF deltar Palle Borgström, Mikaela Johnsson, Anders Karlsson, Mary Lidén, Ingrid Rydberg, Amanda Björksell och Anna Ek.