Brysselnytt vecka 2022

Jordbruksråd med fokus på krishantering, djurskydd och rovdjur

I måndags samlades EU:s jordbruksministrar för Rådsmöte i Bryssel. På agendan stod bland annat diskussioner om verktyg för att hantera kriser inom lantbruket, om negativa effekter av stora rovdjur inom EU samt djurskyddsregler.

Jordbruksministrarna diskuterade även en önskan från Österrike och Tyskland om att uppdatera reglerna för ursprungsmärkning, som finns inkluderat som ett förslag i Jord till Bord-strategin. Förslaget planerades från början att presenteras under 2022, men har fortfarande inte presenterats av EU-kommissionen. Finland, Estland, Frankrike och Portugal gav stöd till Österrikes förfrågan.

EU:s jordbruksministrar diskuterade det växande behovet av krishantering

Krishantering i jordbruket var på agendan under EU:s jordbruksministrars möte i måndags. Bättre förutsägbarhet, en ökad flexibilitet och mer resurser var saker som diskuterades men även forskning och innovation pekades ut som viktiga aspekter. Jordbrukskommissionären Janusz Wojciechowski underströk att EU:s lantbruk kommer att behöva hantera allt fler risker av olika slag.

Med utgångspunkt i det belgiska ordförandeskapets underlag om framtida krishantering inom EU:s lantbruk diskuterade ministrarna flera olika typer av kriser. De lyfte bland annat vilka förändringar som behövs i nuvarande krishanteringssystem samt hur lantbrukare kan få bättre stöd i sin omställning mot ökad motståndskraft mot klimatrelaterade risker.

EU har likt OECD delat in lantbrukets kriser i tre olika kategorier. Normala affärskriser är de kriser som lantbrukare möter i vardagen, till exempel djur som blir sjuka och skördar som slår fel. En marknadsrisk är en risk som behöver lösas kollektivt, till exempel försäkringar. Slutligen finns även katastrofrisker där marknaden eller försäkringar inte är tillräckliga. Det belgiska ordförandeskapet menar att lantbrukare bör kunna hantera normala affärsrisker, men att det för resterande risker behövs verktyg för riskhantering.

Både det belgiska ordförandeskapet och Mairead McGuinness, EU-kommissionär med ansvar för finansiell stabilitet och finansiella tjänster, pekade ut de verktyg som redan finns inom CAP men EU-kommissionen ska enligt McGuinness vara öppna för andra förslag. Även försäkringar, marknadsinterventioner och krisstöd diskuterades.

Det belgiska ordförandeskapet kommer att tar med sig de frågor som diskuterades i deras ståndpunkt om "framtiden för EU:s lantbruk" som i sig är Jordbruksrådets inspel eller motsvarighet till det som den strategiska dialogen hanterar. Den strategiska dialogen är ett initiativ som EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen aviserade redan i september i sitt "tal till unionen". Sedan januari har olika intressenter i livsmedelskedjan diskuterat olika delar som är viktigt för framtidens jordbruk. Men varken medlemsstaterna eller Europaparlamentet har varit representerade där. Därför tar belgiska ordförandeskapet fram ett förslag till inspel och detta ska presenteras under ministerrådet i juni.

Källor: Agra Facts, Politico

Österrike vill se hårdare tag mot stora rovdjur
Det har under många år funnits ett politiskt tryck från både Europaparlamentet och EU:s medlemsstater att ändra skyddsstatusen för varg, eftersom populationen ökat kraftigt och medfört problem för bland annat betesbaserad animalieproduktion. I slutet av 2023 lade EU-kommissionen fram ett förslag till Rådsbeslut om att uppdatera Bernkonvensionen, för att sänka skyddsstatusen för bland annat varg. EU-kommissionen har även meddelat att de kommer att genomföra en studie av konsekvenserna av vargens utbredning.

Vid veckans jordbruksråd diskuterades frågan igen, med anledning av det brev som den österrikiska jordbruksministern Norbert Totsching delat innan mötet. I brevet understryker Totsching vikten av att vargens skyddsstatus sänks, och att beslutet ska påskyndas.

I brevet skriver den österrikiska delegationen att populationen av vargar under de senaste decennierna stadigt har ökat, och att lantbruksverksamheter påverkas negativt av det. I brevet skriver de att mer än 65 000 betande djur dödas av varg årligen, var av ca 73 procent ska vara får och 19 procent nötdjur. Österrikarna pekar även ut de ökande björnstammarna som ett problem.
Tillsammans ska de ökade populationerna av stora rovdjur utgöra ett hot mot lantbrukssystem med betande djur, så som extensiv produktion i alpområden eller fjäll, enligt författarna.
Det belgiska ordförandeskapet har ombetts ta upp frågan vid Miljörådet den 17 juni.

Källa: Agra Facts

Många jordbruksministrar vill se att djurskyddet stärks
Den 6 december 2023 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny förordning om djurskydd under transport. Enligt EU-kommissionens tidigare kommunikation, skulle de även lagt fram förslag om djurskydd på gård, djurskyddsmärkning samt djurslagspecifika lagstiftningar men dessa har inte presenterats.

Med anledning av det diskuterades djurskydd under Jordbruksrådet, på initiativ av Sloveniens vice jordbruksminister Eva Knez. Inför mötet skickat Knez ett brev till Jordbruksrådet där hon bland annat ber om att de övriga regelverken för djurskydd ska revideras, i enlighet med EU:s Jord till Bord-strategin. Brevet skrevs även under utav delegationerna från Sverige, Belgien, Frankrike, Portugal och Slovakien.

Begäran om en revidering av EU:s djurskyddsregler fick medhåll från en majoritet av jordbruksministrarna, även om flera samtidigt påpekade att ett sådant förslag kommer kräva anpassade införandeperioder och finansiering. Sveriges ansvariga minister Peter Kullgren sa att EU-kommissionen behöver prioritera en revidering, med argumentet att god djurvälfärd är en förutsättning för hållbara livsmedelssystem. Samtidigt uppgav flera ministrar att de vill se utförligare konsekvensanalyser, som ser till ekonomiska och sociala affekter av lagförslag så som djurskydd under transport.

Källa: Agra Facts